.

kan man verkligen fortfarande vara trött efter studentveckan? det är sjukt, alla var här o förfestade ikväll, jag var sjukt torr o hängde inte med i sista sekund, men känner att jag behöver sova o tänka en jävla massa, varför tänker jag så jävla mycket egentligen? känns snart som att mitt huvud sprängs av allt tänkande, försöker liksom att åtminstone försöka koppla bort det men det går inte.. Förstår heller inte att min bästa vän idag försvann till Magaluff, hon kommer nog leva livet men jag kommer att sakna linnsan, o imorgon försvinner min andra bästa vän ifrån mig o flyttar till Uppsala. Jag står kvar i skiten med ingenting känns det som, självklart har jag andra underbara vänner och min familj men jag vill inte ha det såhär, trivs inte, det känns verkligen inte bra. Nånting fattas så jävla mycket, är inte nöjd med livet är inte nöjd med att inte veta vad som kommer att ske i framtiden, att inte veta vad jag vill eller förtjänar..

Trodde ´verkligen att jag skulle vara lycklig nu och få det jag ville, allt ja tänkt o drömt känns så långt borta, varför när man väl en stund känner sig som världens lyckligaste människa försvinner det på en sekund? hur kan det vara så jävla simpelt. Allt känns som bortkastad tid, fast jag vet att det egentligen inte var dig, man lär sig och går vidare även fast det kan ta ett bra jävla tag. JAG VAR SÅ GLAD SÅ SJUKT GLAD..

Världens längsta depp inlägg ja vet, skriver det inte för att ni ska läsa utan bara för att få ut mig allt.. Sitter helt själv hemma är det här jag inte borde göra egentligen borde umgås med folk o känna mig lite uppskattad, men det är inte vad jag vill just nu vill bara sitta här hemma helt ensam lyssna på min musik o bara tycka synd om mig själv, så jävla patetiskt det låter..

Det kommer bli bättre kommer intala mig det, men framtiden känns så långt härifrån just nu.. men varför blev det inte bara som jag tänkt? det skulle vart perfekt.




sjukt hur man efter alla dessa år bara splittras..